Please - have a heart!
Jag känner nåt extra för det här med hjärtforskning, kanske beror det på att jag själv faktiskt är hjärtopererad och hade inte läkarna haft så mycket kunskap redan då så hade kanske inte jag levt idag? vem vet. Jag är i alla fall väldigt glad över att jag lever och jag vill att alla ska kunna ha samma chans som jag....
Ibland tänker jag faktiskt på den operationen. Hur gick det till? hur mådde mina syskon hemma utan mamma? hur mådde, speciellt mamma som var med mig så mycket på sjukhuset under denna tiden? Jag har bara två minnen från den perioden, De första minnet är att det gjorde så fruktansvärt ont! Pappa skulle lyfta ner mig från sängen till en rullstol, fy! Det andra är när min storebror Robert sprang runt och körde rally med mig i rullstolen inne på sjukhuset. Nåt mer minns jag inte, tack och lov. Mamma minns allt, det är så intressant att höra. Det känns ofattbart att JAG gått igenom en så stor operation som det faktiskt var. och att det är 21 år sedan känns ju helt plötsligt ännu värre.... haha!
va rädda om era hjärtan <3
Kommentarer
Postat av: ingela ( mamma )
den tiden glömmer ja aldrig
den helgen du skulle bli operead sov vi hos min morfar i hammakullen igbg
o du o ja fick sova i hans säng
o ja snarkade på natten ..
så när du vaknade gick du upp o morfar va i köket
o du frågade han ..... morfar vad ska vi göra i dag
då svarade han ja vet inte vad ni ska göra . men din mamma ska stapla all den ved hon sågade i natt hahahah ... va vi har skrattat åt de
Postat av: Emily
Läskigt:(
Trackback
