M

Visst är denna BHn helt underbar?

_________________________


Många av er som känner mig vet nog inte vilken tänkare jag verkligen är, det är nog bara några fåtal som vet det. Jag tänker alldeles för mycket, för mycket än vad som är bra för mig tror jag. Det är väl egentligen här i bloggen som det kommer fram emellanåt.

Det jag tänker på oftast är faktiskt hur lycklig jag är. Självklart bidrar Patrick en del med det men jag är också en sån där människa som är glad för mindra saker. Att jag har en egen lägenhet, att jag kan försörja mig, att min familj mår bra, att Patrick finns i mitt liv och gör mig så glad, att Puma är min finaste tjej, att jag kan gå, att jag kan äta mig mätt varje dag. Jag har alltid varit en tänkare, alltid varit rädd för att saker ska hända, speciellt att någon nära mig ska dö. Jag sökte alltid bekräftelse på att min familj faktiskt tyckte om mig när jag var yngre. Helt galet nu när jag tänker på det i efterhand men sån är jag. Eller var. Nu vet jag ju att dom älskar mig ;)

Men när Pappa dog insåg jag hur jävla snabbt det kan gå. Han som alltid sa att han skulle dö när jag var äldre och han gammal. Så blev det ju inte. Jag vet inte men jag tror inte att jag tar livet så för givet längre. jag vill i alla fall inte det. Det är så hemskt att något sånt ska behöva hända för att man ska vakna upp.

Älskade familj, jag älskar er.

Och Patrick... Det var längesen någon gjorde mig så lycklig. Du får mig verkligen att skratta, må bra och känna mig trygg. Du är helt underbar. Tack för att du finns älskade du!