Sorgebrev
Jag vill skriva ett brev till dig, pappa.
Från mig på jorden, till dig i himlen.
Jag tänker ofta på när jag som liten tjej fick följa med dig ut på morgonen. Det skulle alltid vara på morgonen, då skulle de handlas och alla ärenden skulle fiixas, varför fick jag aldrig ett svar på. Vi var på konsum som fanns i stan, köpte lotter och Jag fick en fralla som jag alltid ville ha. Du vann choklad som jag fick. Du träffade en massa människor du stod och pratade med, jag var din lilla tjej som alltid ville följa med.
Jag följde med dig och Lars en gång. Vi skulle på auktion. Ja minns att jag var så lycklig över att jag fick åka med i Lars fina bil. Den hade röda säten. Det kändes lite lyxigt. Vi fikade alltid och jag fick titta runt på alla saker som skulle auktioneras. Jag minns när jag i nattlinne sprang efter dig ut på gatan när du gick. Mamma och du hade nog bråkat igen. Ni skulle ju skiljas. Det ville inte jag. Du tog min lilla hand i din och följde med mig hem igen, till mamma och oss, vår familj. Idag vet jag bättre. Jag vet varför ni skildes. Men jag älskade dig så mycket, jag sprang efter dig för att jag älskade dig. Det fattade aldrig du.
Men efter ett tag började du ge upp. Du ville gömma dig hemma, Varför ville du gömma dig undrar jag? Det gör så ont i mig att du inte själv förstod vilken människa du var. Du lät inte oss hjälpa dig. och varför ville inte du hjälpa dig själv? Du drog dig undan, jag ville inte dra mig undan.
Jag vet att du inte tyckte om att allt jag sa när jag mått dåligt, hur jag såg på mig själv osv. Och de var ju för att du älskade mig så mycket, de förstår jag nu pappa. Du ville ju att jag skulle må bra. Du försökte ofta be mig kolla på andra som var som mig. Det gick för dom - då kan du med.
Förlåt mig, pappa för att jag inte lyssnade på dina råd. att jag inte tog tag i det som jag verkligen ville. förlåt att jag inte gjort dig stolt.
Jag hoppas du har det bra där i himlen.
att du skrattar och gör säker du gillar.
Jag älskar dig, min endaste pappa.
vad ja blev tårögd nu när ja läste ditt brev till pappa .ja vet de va mycke man inte hann säga han
men de djävligaste är att han vet hur vi har de i dag han har kollpå oss alla i dag även lilla nattis som va hans öga ...
älskar dej gumman
tack mamma. du är helt underbar. Glöm aldrig de.
Jag blev också tårögd...! Jättefint skrivet marie! Tänker på dig. Puss & Kram
Lilla gumman vad fint skrivet.Jag tror nog att pappa lasse var väldigt stolt över dig!Krama
Jonna - tack snälla. <3
Maggan - Tack! <3 Jag hoppas att han är det. Men de är så mycket som är osagt.
Väldigt fint skrivit. Kramar till dig!
Men lilla M du vet det finns ett sätt att göra det på!Men jag känner att ord inte har så stor betydelse det är tanken som räknas nu.Hoppas du förstår hur jag menar!Kramar
Maggan - jag förstår! tack <3
Det vet du att jag gör Mi!
Hej!
Jag gråt när jag läste färdig ditt Sorgebrev
jag har en dotter och ca. 2 år jag har inte träffat henne
idag hon är 13 år
väldig konstig land bor jag
Mvh ch.
